Det trygga boendet

 

Det trygga boenet – finns det i Sverige och hur når vi så att alla får möjlighet till ett tryggt boende?

 

Lagstiftningen i Sverige säger att kommunerna har det yttersta ansvaret för de medborgare som är inskrivna inom kommungränsen med resurser, så att man har tak över huvudet, mat för dagen och nödvändiga instrument för att kunna ha en dräglig vardag.

 

Att den svenska lagstitningens innehåll inte uppfylls är ett nederlag för Sverige och det finns olika sätt att "räkna" hur många som inte ens har tak över huvudet över natten, som är grundtryggheten för att kunna få övriga fysiska behov tillfredsställda. Enligt Wikipedia finns det cirka 8 500 som är hemlösa, förmodligen är andelen högre eftersom myndigheter och ideella föreningar och organisationer, som Stadsmissionen, inte kommer i kontakt med alla som inte har en egen bostad eller tillgång till tak över huvudet över natten.

 

Det finns flera olika sätt till att skapa trygghet i vardagen för alla, där boende är inkluderad. Att bara, från politikers och myndigheters sida, göra olika kartläggningar och utredningar hjälper inte kommuners invånare i dess faktiska vardag. Om kommunerna tar sitt ansvar, med stöd av den lagstiftning som finns i dag,  med involverade parter som polis, socialtjänst och kommunala fastighetsbolag, kan ett faktiskt arbete för ett tryggt boende fungera i praktiken, så att andelen hemlösa minimeras och att de boende får det trygga boendet som en medborgare behöver och har rätt att utkräva. 

 

Intresse för att skapa tryggt boende är svalt från kommunägda fastighetsbolag och från kommunerna, med vissa undantag – som fastighetsbolaget Sollentuna Hem som är proaktiva i sitt arbete för att skapa trygghet för hyresgästerna. I en undersökning om det trygga boendet konstateras även att Huge, Huddinge kommuns fastighetsbolag, är minst intresserade av att skapa trygghet för dess hyresgäster och det genomsyras även i deras externa kommunikation, där Huge hellre pratar om ekonomi än verkar för att de anställda och hyresgäster får en trygg vardag.

 

Genom att lagstifta om en trygghetspolicy – precis som det finns jämställdshetspolicy och arbetsmiljöpolicy – och verka för att detta uppnås kan kommunerna uppfylla sina åtaganden, i enlighet med den lagstiftning som finns i Sverige – så att medborgare kan känna sig trygga i vardagen.