Det trygga boendet

Vem bär ansvaret?

 

Trygghet är en upplevd känsla som ser olika ut, beroende på till vem frågan ställs och vad för bakgrund denne har. För vissa är trygghet att ha mat för dagen och boende för sig själv och sin familj, för andra är trygghet att vara säker på väg från krogen klockan tre på natten eller att kunna träna på ett sunt och säkert sätt. Trygghet kan vara att det är bra belysningar i ens eget närområde eller att det är en säker lekplats för ens egna barn. Benämningen trygghet används (ibland lite godtyckligt) till och från i olika sammanhang – en trygg anställning, ett tryggt boende, ett tryggt samhälle, en trygg uppväxtmiljö – alla säger sig verka för tryggheten (för vem står upp och säger "Jag är emot tryggheten"?) och arbetar för detta på olika sätt.  

 

Arbete och resultat

 

Det finns olika sätt att arbeta för trygghet och förhoppningsvis finns det någon form av strategi i trygghetsarbetet (en trygghetspolicy eller avsiktsförklaring) som ligger till grunden för hela arbetet, som ger riktlinjer och vägledning om vilket resultat och mål som man vill skapa och uppnå. Finns det inget tydligt mål och vision, blir hela processen med trygghetsarbete någonting flummigt och ingen vet vad som ska göras, för att tryggheten ska uppnås i praktiken.

 

Det som är viktigt när man arbetar med trygghetsfrågor är att budskapet och resultatet blir det som förväntas. Om man jobbar för en säker lekplats är det en stor fördel att prata med barnen och föräldrarna och ser vilka aspekter som de anser vara viktiga för att uppnå en trygg och säker lekplats. Arbetar man inom fastighetsbranschen är det en stor fördel att involvera hyresgästerna och bolagets egna medarbetare för att se hur det trygga boendet ska se ut och hur de upplever trygghet, så att man inte arbetar i ett dimmoln och godtyckligt utifrån bolagets lednings tycke och smak. Arbetar man för en trygg uppväxt, är det en stor fördel att involvera socialtjänst, dagis, barn och föräldrar samt ideella organisationer – som Rädda barnen och BRIS – för att definiera trygghet och en sund och bra uppväxtmiljö, så att man kan verka för att FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning implenteras i det dagliga arbetet.

 

Avsändare och mottagare är viktigt i en kommunikaton och dialog för att verka för ett bra trygghetsarbete. Man kan som avsändare göra ett gediget och bra arbete, som inte mottagaren/kunderna (barnen, hyresgästerna, butikskunder, anställda) märker av och även om man har bra, tydliga mål, behöver man se vad det är som mottagaren känner och har behov av för att känna tryggheten i praktiken.  

 

 

Gemensamt ansvar
– samhälle, företag och individer

 

Att skapa en trygghet för alla är ett gemensamt ansvar för alla och det ska inte kunna skylla ifrån sig med att "det var inte vi som gjorde fel", "Vi gjorde vad vi kunde" eller "Ansvaret ligger hos någon annan". För att tryggheten ska finnas där hos mottagaren, krävs det att vi tillsammans verkar för att tryggheten ska finnas där hos mottagaren – oavsett om vi sitter som VD för ett fastighetsbolag, är politiker på kommunal eller riksdagsnivå eller är ansvarsfulla medborgare med idéer, tankar och funderingar. Att ta ansvar är något som borde ligga som en värdegrund för oss alla – för att skapa ett humant samhälle, där mottagaren ska känna den upplevda tryggheten, som borde vara en mänsklig rättighet. 

 

Hemförsäkring

 

En hemförsäkring är en försäkring som täcker många olika saker som tillhör hemmet och är en frivillig försäkring. De allra flesta som hyr eller äger ett boende (oavsett om det är en hyres- eller bostadsrätt, villa eller radhus) har en hemförsäkring, eftersom det skapar en ekonomisk trygghet om det skulle börja brinna, bli en vackenläcka hos dig eller grannen ovanför och ofta har man en grund när det gäller olycksfall som ingår i hemförsäkring. Är du fackligt ansluten till exempelvis Unionen eller Kommunal, så finns det bra framförhandlade hemförsäkringar som ger bättre villkor.
 

Vilket försäkringsbolag ska du välja?
Det finns många olika faktorer som avgör om vilket försäkringsbolag som du ska välja och det är inte alltid priset (premien) som avgör. Om du äger värdefulla saker i hemmet, ska du bland annat se vilket belopp som täcker för lösöre och om du sportar mycket, ska du se vad för olycksfall som ingår i hemförsäkringen.
 

Vilka bolag finns det?
Det finns flera försäkringsbolag som erbjuder hemförsäkringar och andra försäkringar (som exempelvis olycksfallsförsäkring och bilförsäkring). Det finns även flera banker som kan erbjuda samarbete för dig som vill teckna försäkring, så om du ska teckna försäkring i samband med att du ska låna pengar finns det flera samlingsportaler – som Lånapengar.biz – att kika på bästa lösning för just dig.
 

Det trygga boendet

 

Det trygga boenet – finns det i Sverige och hur når vi så att alla får möjlighet till ett tryggt boende?

 

Lagstiftningen i Sverige säger att kommunerna har det yttersta ansvaret för de medborgare som är inskrivna inom kommungränsen med resurser, så att man har tak över huvudet, mat för dagen och nödvändiga instrument för att kunna ha en dräglig vardag.

 

Att den svenska lagstitningens innehåll inte uppfylls är ett nederlag för Sverige och det finns olika sätt att "räkna" hur många som inte ens har tak över huvudet över natten, som är grundtryggheten för att kunna få övriga fysiska behov tillfredsställda. Enligt Wikipedia finns det cirka 8 500 som är hemlösa, förmodligen är andelen högre eftersom myndigheter och ideella föreningar och organisationer, som Stadsmissionen, inte kommer i kontakt med alla som inte har en egen bostad eller tillgång till tak över huvudet över natten.

 

Det finns flera olika sätt till att skapa trygghet i vardagen för alla, där boende är inkluderad. Att bara, från politikers och myndigheters sida, göra olika kartläggningar och utredningar hjälper inte kommuners invånare i dess faktiska vardag. Om kommunerna tar sitt ansvar, med stöd av den lagstiftning som finns i dag,  med involverade parter som polis, socialtjänst och kommunala fastighetsbolag, kan ett faktiskt arbete för ett tryggt boende fungera i praktiken, så att andelen hemlösa minimeras och att de boende får det trygga boendet som en medborgare behöver och har rätt att utkräva. 

 

Intresse för att skapa tryggt boende är svalt från kommunägda fastighetsbolag och från kommunerna, med vissa undantag – som fastighetsbolaget Sollentuna Hem som är proaktiva i sitt arbete för att skapa trygghet för hyresgästerna. I en undersökning om det trygga boendet konstateras även att Huge, Huddinge kommuns fastighetsbolag, är minst intresserade av att skapa trygghet för dess hyresgäster och det genomsyras även i deras externa kommunikation, där Huge hellre pratar om ekonomi än verkar för att de anställda och hyresgäster får en trygg vardag.

 

Genom att lagstifta om en trygghetspolicy – precis som det finns jämställdshetspolicy och arbetsmiljöpolicy – och verka för att detta uppnås kan kommunerna uppfylla sina åtaganden, i enlighet med den lagstiftning som finns i Sverige – så att medborgare kan känna sig trygga i vardagen.