Grundläggande behov

Alla är välkomna i idrottsvärlden


Sverige är ett sportintresserat land och flera olika sporter har ett starkt fotfäste. Idrotten är däremot inte bara en plats för träning, det är en plats för utveckling. Det är genom vårt sportintresse som vi kan hitta våra närmaste vänner och där vi kan hitta lärdom som vi använder livet ut.
 

Sport är en stor del av livet i Sverige, vare sig det handlar om lagsport eller individuell sport. Det är inte ovanligt att man inom familjen har ett gemensamt sportintresse och att alla familjens medlemmar följer med när det ska spelas match eller tävlas. Idrott har alltid varit en källa för gemenskap och de senaste sportnyheterna diskuteras ofta vitt och brett i fikarum och på skolgårdar. På bet365 kan man ständigt ta del av det senaste från sportvärlden och hålla sig uppdaterad med nyheter och odds. 
 

Mer än bara idrott


Idrottsutövande är mycket mer än bara en fritidsaktivitet. Det är i sin träningsgrupp man träffar kompisar och umgås med likasinnade. Men i en träningsgrupp möts människor med olika familjebakgrunder och synsätt och det viktigt att se till att gruppdynamiken fungerar. Framför allt när det gäller barn och ungdomar.

Alla är välkomna i idrottsvärlden
Ingen ska lämnas utanför. Bilden är tagen av Rainier Martin Ampongan och finns att hitta här


Att arbeta inom idrott med barn och ungdomar är något av det svåraste man kan göra, samtidigt som det är otroligt givande. Det är viktigt att tränare och ledare är uppmärksamma på hur gruppen fungerar och att allas individuella behov uppfylls. Men det är även viktigt att man är uppmärksam på andra tecken. Många gånger är idrotten en fristad för barn och ungdomar som upplever tråkigheter på hemmaplan och det är viktigt att man plockar upp signalerna som sänds ut. Flera gånger har man hört kända idrottsmän och kvinnor berätta om hur de hittade en fristad i sin idrottsförening, och att det var tack vare stödet därifrån som de lyckades nå sitt mål.

 

Utveckling på flera sätt


9 av 10 svenska barn och ungdomar har någon gång utövat en sport och varit delaktig i en grupp eller förening. Barn som lär sig arbeta och fungera i grupp har med sig detta genom hela livet. Det hjälper dem lära sig se andra människors behov och att samarbeta. De får även lära sig att vänta och att andra ibland måste komma i första hand.


Det är därför en fungerande idrottsverksamhet är otroligt viktig. Det handlar inte enbart om idrotten, det handlar om utveckling till människa.


Riksidrottsförbundet i Sverige arbetar inte bara för att barn och ungdomar ska hitta en plats inom idrottsverksamheten, de arbetar även intensivt med föreningarna och ledare. Genom utbildningar och föreläsningar försöker de nå ut till alla idrottsföreningar med budskapet om öppenhet och lyhördhet. En plats där många barn och ungdomar vistas och utvecklas måste hålla den högsta möjliga standarden. Förutom att främja barns utveckling arbetar de även hårt mot rasism och könsfördelning. Förbundet har bland annat som mål att under 2017 se till att samtliga organ inom verksamheten ska bestå av lika män och kvinnor (i alla fall till 40 %). 

 

Vem bär ansvaret?

 

Trygghet är en upplevd känsla som ser olika ut, beroende på till vem frågan ställs och vad för bakgrund denne har. För vissa är trygghet att ha mat för dagen och boende för sig själv och sin familj, för andra är trygghet att vara säker på väg från krogen klockan tre på natten eller att kunna träna på ett sunt och säkert sätt. Trygghet kan vara att det är bra belysningar i ens eget närområde eller att det är en säker lekplats för ens egna barn. Benämningen trygghet används (ibland lite godtyckligt) till och från i olika sammanhang – en trygg anställning, ett tryggt boende, ett tryggt samhälle, en trygg uppväxtmiljö – alla säger sig verka för tryggheten (för vem står upp och säger "Jag är emot tryggheten"?) och arbetar för detta på olika sätt.  

 

Arbete och resultat

 

Det finns olika sätt att arbeta för trygghet och förhoppningsvis finns det någon form av strategi i trygghetsarbetet (en trygghetspolicy eller avsiktsförklaring) som ligger till grunden för hela arbetet, som ger riktlinjer och vägledning om vilket resultat och mål som man vill skapa och uppnå. Finns det inget tydligt mål och vision, blir hela processen med trygghetsarbete någonting flummigt och ingen vet vad som ska göras, för att tryggheten ska uppnås i praktiken.

 

Det som är viktigt när man arbetar med trygghetsfrågor är att budskapet och resultatet blir det som förväntas. Om man jobbar för en säker lekplats är det en stor fördel att prata med barnen och föräldrarna och ser vilka aspekter som de anser vara viktiga för att uppnå en trygg och säker lekplats. Arbetar man inom fastighetsbranschen är det en stor fördel att involvera hyresgästerna och bolagets egna medarbetare för att se hur det trygga boendet ska se ut och hur de upplever trygghet, så att man inte arbetar i ett dimmoln och godtyckligt utifrån bolagets lednings tycke och smak. Arbetar man för en trygg uppväxt, är det en stor fördel att involvera socialtjänst, dagis, barn och föräldrar samt ideella organisationer – som Rädda barnen och BRIS – för att definiera trygghet och en sund och bra uppväxtmiljö, så att man kan verka för att FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning implenteras i det dagliga arbetet.

 

Avsändare och mottagare är viktigt i en kommunikaton och dialog för att verka för ett bra trygghetsarbete. Man kan som avsändare göra ett gediget och bra arbete, som inte mottagaren/kunderna (barnen, hyresgästerna, butikskunder, anställda) märker av och även om man har bra, tydliga mål, behöver man se vad det är som mottagaren känner och har behov av för att känna tryggheten i praktiken.  

 

 

Gemensamt ansvar
– samhälle, företag och individer

 

Att skapa en trygghet för alla är ett gemensamt ansvar för alla och det ska inte kunna skylla ifrån sig med att "det var inte vi som gjorde fel", "Vi gjorde vad vi kunde" eller "Ansvaret ligger hos någon annan". För att tryggheten ska finnas där hos mottagaren, krävs det att vi tillsammans verkar för att tryggheten ska finnas där hos mottagaren – oavsett om vi sitter som VD för ett fastighetsbolag, är politiker på kommunal eller riksdagsnivå eller är ansvarsfulla medborgare med idéer, tankar och funderingar. Att ta ansvar är något som borde ligga som en värdegrund för oss alla – för att skapa ett humant samhälle, där mottagaren ska känna den upplevda tryggheten, som borde vara en mänsklig rättighet. 

 

Trygghet i vardagen

 

Vi har alla olika behov när det gäller trygghet i vardagen, beroende på vår livssituation. Har vi ingen bostad, vill vi ha tak över huvudet över natten. Om vi inte har mat för dagen, söker vi efter någonting att äta. Har vi inga kläder, vill vi ha filt och madrass och någonting att sätta på oss för att känna värme. Om vi inte har något arbete, letar vi efter arbete och pengar, så att vi kan köpa oss saker och ting.

 

Finns de grundläggande behoven och är tillfredsställda, höjer vi "kraven" för att skapa trygghet i vardagen. Vi vill bli tillfreddställda på fler sätt och de blir då psykologiska behov som gör att vi känner trygghet i vardagen.

 

Några sätt för att skapa trygghet i vardagen: